Miljöträning för Bengan idag. Vi tog oss ut till backaplan och ställde bilen för att ta oss runt till fots. Till en början verkade Bengan fått hjärnsläpp och lät nosen styra och man fick passa honom ordentligt så han inte gick ut i körbanan. Men det var väl antagligen bara nyhetens behag för det släppte fort, och efter en liten stund gick han som om han hade gått där hela livet. Vi stannade vid ett kiosk för att köpa lite glass och ge honom lite vatten, och utan att ens säga något så la hans sig ner efter en stund och la sig då helt på sidan. Och efter det gick vi runt bland allt folk och Bengan som har lite för mycket intresse för främande folk som går förbi och vill hälsa på alla, gjorde ett fantaskiskt jobb och brydde sig inte om en enda person även om vi gick nära. Och jag som trodde jag hade tagit vatten över huvudet att komma med ett sådant förslag när Bengan har varit så slö dom senaste veckorna. Han är allt bra mitt magsår .

…Och Bengan beter sig som en valp med damp. Känns skönt iallafall då det med all säkerhet är vädret som gör honom seg och loj. Men nu har man att göra, två veckors uppvilning sätter sina spår, skall ställa klockan (kommer inte ifrån det även om man har semester), och passa på att spåra innan värmen kommer för det lär den väl göra igen. Vi har tagit upp “igelkottsträningen” igen, men han verkar ha glömt allt som han kunde och verkar köra på korten “hoppa rakt upp på den så den åker iväg så jag kan bryta benen” . Och så har man ingen livförsäkring varken på mig eller Bengan. Tur att han iallafall har en vetrinärförsäkring och att sjukvård till människor inte är lika dyrt som vetrinärvården. Idag skall vi iväg till Björlanda och grilla och bada lite, skall bli härligt!

Och började inte bra! Vädret är vidrigt tycker jag (och jag skäms inte för att klaga på det).  Vissa dagar har det varit 30 grader och helt vindstilla. Och inte något regn så långt ögat kan nå.

Bengan som inte brukar ha svårt för värmen utan gärna lägger sig i solen verkar ha bytt inställning helt och har svårt för värmen. Katterna likaså, dom går några steg och sedan är det plattfall vattenskålar står överallt och vattnet byta ofta. Funderar starkt på att köpa något slags kyltäcke till Bengan för man märker ute på promenaderna att han är seg och orkar inte riktgt något annat än att promenera långsamt. Hemma sover han mer men han är fortfarande sugen på träning men koncentrationen sviker fortare än vanligt. Men det är ju lite skönt om man vänder det till sin fördel då jag inte orkar särskillt mycket jag heller.

 

Jag har fått gätte ont i en stortå. När jag var yngre så bröt jag den. Den har gjort lite ont ibland men inte SÅ  här ont och svullen är den. Men det är så gott som imöjligt att få någon tid annat än om ett flertal månader, så jag får väl vänta ut det hela.  Jag vet inte riktigt vart semestern börjar, då det ser lite taskigt ut med vinden. Det blåser längst uppe i Norge med det tar ju lite tid att åka dit och bensin är allt annat än billigt just nu så man får planera lite hur resandet blir.

Bengan har förresten fått en röd sele nu. Den är också från Mr då jag är super nöjd med deras selar, men nu när jag har använt den så har ajg stört mig lite då det blåa kopplet och den röda selen inte riktigt går ihop. Och när jag använder den blåa selen och har det blåa kopplet är det ok men LITE för mycket blått, så jag skall köpa ett svart koppel någon gång och då skall jag be henne sätta in en extra ring mellan dom ringarna som finns eftersom den blir VÄLDIGT stor när jag sätter kopplet runt midjan.

Jag håller på med lite olika trix med Bengan men jag har inte riktigt funderat ut vad hur jag skall gå vidare och utveckla dom, men det håller iallafall mig och Bengan igång och jag får träna på att klicka rätt och belöna rätt, det är ju alltid något man får jobba med. Vi har för övringt skaffat oss en bärbar dator så nu kan jag ändå få min dos av internet även om vi är ute någonstans eller i stugan.

Ja vad säger man. Tiden går äckligt fort, kan inte fatta att han har varit här hos mig i så många år fast det känns som om det var i går vi hämtade honom.

Nu ligger han här mätt och belåten brevid mig. Han har fått en tårta ( hundpannkaka med fin riven blodpudding i, färskfoder och banan på. Det gick ner fort kan jag ju säga. Tyvärr så märkte jag för sent att batteriet till kameran var urladdat så jag kunde tyvärr inte ta några kort. Och presenter har han fått i mängder känns det som. 3 leksaker, godis, back on track nättäcke och idag köpte jag  en sele till. Usch igentligen borde jag spara lite pengar men, men. Igår hade jag myror i brallan, så vid 8 tiden packade jag väskan med badkläder och försökte locka med mig Patrik som heldre vill pilla med den nya bärbara datorn. Så jag tog mitt pick och pack och begav mig till Bergsjöbadet till fots.

En timme tog det dit, tyvärr så vart det mycket folk och jag hittade ingen bra plats för Bengan att bada (alla uppskatar ju inte att hundar badar fast det är ingen skylt). Så jag fick vända och gå hem igen. Men det var en skön promenad och Bengan skötte sig bra. Det var bara när vi gick hem i från som det kom en hund, men då stod Bengan stilla och tittade på den tills den passerade oss för att då göra ett utfall, är jag konstig om jag ser det som en framgång?  Två veckor kvar att jobba sedan är det arbetslösheten som gäller. Men jag skall gå till studievägledaren och se om den personen kan få rätsida på mina tankar och hitta en ända som jag kan börja jobba ifrån för just nu är det kortslutning.

Jag vet ju vad jag VILL jobba med men för att komma dit måste jag för att inte behöva låna hur mycket pengar som helst utbilda mig till något annat, så jag har tänkt utbilda mig till något som jag kan ha nytta av sedan. Men jag vet inte riktigt vad jag skall börja där.

Håller på att kolla upp någon kurs jag och Bengan kan gå någon gång i framtiden det är ju lite att ta hänsyn till där men jag hittar säkert något som passar. Men just nu är jag grymt sugen på att testa sök men eftersom han är som han är så vet jag inte om det är så lämpligt om jag inte kan ha honom i en LÅNG lina men det känns väldigt bökigt. Nu skall jag låta honom vila lite, sedan skall vi ut våran kvälls promenad och sedan blir det massage och en nattis kiss innan sängen….

Tiden går fort, ändå har jag inte skrivit alltför flitigt.

Helgen spenderade vi i stugan. Bengan trivs otroligt bra där och denna helgen reagerade han inte lika mycket när folket går i skogen, det kom till och med en joggare (det är sista huset på vägen, och folk tror inte det är något hus där) och han skällde “tyst” en gång sedan var det bra. Dukig han är min gris. Jag kunde inte hålla mig utan Bengan har fått sina presenter redan  nu, och grisen som jag köpte var en STOR favorit. Skall köpa flera då han verkligen älskade den. Vi körde lite uppletande på tomten det funkade si så där, han är tyvärr inte gätte motiverad att springa efter flera leksaker så det slutade med att jag bara gömde grisen. Sedan tränade jag lite backning som jag inte gjort på evigheter och Bengan tyckte det var himla kul och kunde till och med backa dubbelt så långt än innan. Sedan så åkte vi till stranden och eftersom det inte var några folk där passade vi på att låta Bengan springa i linan och springa gjorde han verkligen. Hehe kul att se svängarna han gör och se hans ansiktsuttryck när han drar iväg han älskar verkligen att springa. Det kom en hund på 200-300 meters avstånd och gick brevid oss åt motsatt håll. Självklart hade jag ingen godis med mig (jag borde ha lärt mig att även om det är en kortis så skall godis med). Och Bengan var ju i linan och jag visste att skulle jag hala in honom då skulle utfallet komma så jag manade på honom att han skulle springa med mig, och när han stannade upp och kollade in hunden lät jag honom göra det för att sedan bryta honom genom att säga hans namn och springa iväg. Denna gången lyckades det och jag vart ju självklart gätte glad.

Igår var jag ledig, men jag gick ändå upp min vanliga tid och gick ut med honom, vi gick och lulla runt och han fick nosa utan stress och vi gick långsamt långsamt. Det är ju väldigt nyttigt och Bengan verkarde uppskatta det. Tyvärr så fick han ett utfall på vägen hem och hade väldigt svårt att släppa det så när man väl var hemma var man sjöblöt av svett då han låg på som jag vet inte vad. Vi åkte till Annika på eftermiddagen, sissta gången var det innan semestern så nu är det upp till mig att hålla honom fräch tills vi skall tillbaka. Och så passade jag på att köpa ett Back on track nättäcke, och det visade sig att Bengan har blivit hela 4 cm längre i ryggen än innan ( hans första täcke var 64 cm och nu köte jag ett 68-71 cm). Så nu har jag ett Back on track täcke i storlek 64 till salu, är inte slitet eller nått köpte det för 690 kr kan tänka mig att sälja det för mellan 3-400 kr, intresserad? Hör av er.

Det känns lite hemskt att han ändå gott med så kraftiga spänningar ett tag. Och vi är långt ifrån färdiga ännu, men jag gör så gott jag kan så får vi se vart det slutar. Annika sa iallafall att han har byggt på sig bra med ryggmuskler och han håller dom väldigt bra, så det känns toppen.

Imorse när vi gick “våran” väg så kom det en bil och helt plötsligt så hoppade en schäfer ut och bengan skällde inte eller inte ens gnydde!!!! Han tittade och tog godiset lungt för att vara honom i en stressande situation, och jag vart så stolt att tårarna började rinna… Han är ju så kännslig för minsta grej som aviker sig från det vanliga ute. Kommer det en hund i “hans” skog där han känner sig trygg och inte brukar få utfall så blir dom groteska minst sagt. Har även börjat skvallerträna (eller vad man nu kan kalla det) människor som går förbi oss ute. Bengan vill ju alltid fram och hälsa och börjar långt innan personen går förbi att pipa och när dom går förbi så skall han nästan kasta sig fram för att komma till dom eller komma bakom dom för att känna deras spår. Det kan ju lätt misstolkas och det finns ju folk som är hundrädda och jag vill ju inte göra det värre för dom. Så nu har vi gjort så att kommer det en människa så har jag ett smack ljud som jag gör och det ljudet är alltid = godis. Så då tittar han upp och jag berömer och matar honom och han har fokus på mig (nästan hela tiden iallafall). Det är ju det jag vill kunna göra när det gäller hundar också, men om jag börjar på denna nivån så den blir säker så kan jag förhppningsvis överföra det till hundar någon gång. Den som lever får se….

På måndag fyller ju Bengan år och jag hade tänkt att hela helgen kunde gå i hans tecken och han skall få göra allt han gillar. Har klurat ut ett tårtrecept så en tårta blir det ju då självklart, som jag tänk att han skall få dela med Selo iallafall.

Har gott lös nu när skattepengarna kommer. Hittills har jag köpt fyra st till honom (alla leksaker), men skall iväg till Häromi och kolla in en tygbur och ännu en leksak därifrån, vad då bortskämd??? . Det blev en tuggvänlig boll med snöre, en sådandär gris med “äkta” ljud (den kommer han nog att älska så jag kanske får köpa en till), två st Skinneez djur ( en räv och en tvättbjörn) och sedan blir det ett kaninskinn dom antagligen kommer att uppskattas, och tygburen. Så där rök mina pengar… Men han fyller ju bara 7 en gång och han måste få lite uppskattning för att vara det magsåret han är .

 

Min kusin har tydligen roat sig kungligt. Han har krockat med motorcykeln och krossat armbågen, och brutit armen! Om man skall tänka positivt så var det ju tur att han bara skadade en arm. Skulle se rätt komiskt ut om båda armarna var gipsade. Och att han inte skadade sig värre är ju självklart skönt.

Om han skulle släppt motorcyckeln när han ramlade så skulle han antagligen blivit slungad ut i körbanan och antagligen blivit påkörd då det var motorväg. Usch inte kul när det blir så allvarligt. Hojen blev total skrot också så jag skämtade med honom och sa att är det så man gör sig av med en hoj när man inte får sålt den (den skulle säljas) hehe lite elak måste man ju vara för att få honom på andra tankar. Tur att han inte krockade med någon annan också så det inte blev flera skadade.  Få se om han fortfarande är sugen på att åka hoj efter detta, det lät på honom att han skulle hålla sig undan ett tag. Nu får vi hålla tummarna att armbågen läker ihop sig rätt, tyvärr så kan han antagligen inte jobba kvar på det jobbet han har nu. Usch jag skulle inte vilja vara i hans sits nu.

Gjorda i helgen tyvärr…Alla planer vi hade gjort lite löst blev inte av och det blev aldrig av att göra nya. Så Bengan har inte fått mycket tyvärr och skuldkänslorna växer då det är ju helgerna vi har mest tid att göra något. Men jag har tagit upp spårpinne träningen igen och gömmer den så Bengan skall hitta den för att förstärka den. Han tycker det är skitroligt och tar den utan tvekan men jag fattar inte hur jag skall bli av med “bäver tendensen” Bengan har att bita i pinnen så stora flisor losnar…. Men, men skulle man bli klok på hundars beteende så skulle det väl inte vara lika roligt längre.

Igår åkte vi till ett billigt glasställe och jag och Patrik köpte både varsin monsterglass med tre kulor vanlig glass och sedan massor av mjukglass ovanpå detta. Patrik som inte kan det där med att äta mycket söta saker gav upp och slängde sin efter ett tag. Medans jag lätt käkade upp den och sedan en 200 g helnöts chokladkaka , sötsaker är min grej helt enkelt och jag kan trycka i mig hur mycket som helst. Tyvärr så syns det på mig . Man börjar bli gammal när man inte kan äta vad man vill och hur mycket man vill, och att det börjar synas….

Här kommer några kort från i lördags:

Fint steg han har monstret….

Fullt ös…nästan!

Vart tog pappa vägen då??

I dag så gick vi en runda i berghalla. Bengan älskar verkligen att gå där och när han känner att vi svänger in på den vägen så sätter han sig upp i bilen och pipier och gnäller tills han kommer ut . Där i skogen borstade jag honom då han fäller mängder igen, och sedan så gömde jag “godisburken” så han fick leta efter den, och jävlar vad han sätter fart efter den, han giller det verkligen och det känns roligt att han kan tycka att saker är roligt. Han fick ett gledjefnatt i skogen och tog upp en pinne och skulle börja härja runt. Men jag gillar inte att han leker med pinnar så jag kastade ut hans Gappay bitstock istället men den dög inte.

Har även beställt lite presenter till honom tills hans födelsedag, och sedan skall vi iväg till Haromi för att köpa lite till. Det jag beställde var två leksaker och lite snitslar i plast, dom är lite större så man ser dom lättare. Det är studiedag på jobbet om två veckor och då tänkte jag göra en heldag med Bengan av det. Jag skall till Annika på eftermidagen så jag tänkte åka ut tidigt till henne och sedan härja runt i skogen och träna lite. Det är verkligen fin skog där hon bor (jag brukar hinna ta en ½ timmes promenad innan Bengans behandling, men man har mycket kvar att utforska, får ta med mig snitslarna ifall jag går vilse. Är så grymt sugen på att börja träna sök med Bengan, men jag är osäker på om han klarar det och eftersom hans jaktinstinkt är väldigt hög och jag tror chansen är rätt stor att han skulle sticka om han fick vittring på något. Det absolut bästa skulle vara om det fanns någon STOR inhängnad som man kunde köra i, men jag har ju lyckas bryta honom när han jagade bort en katt ifrån våran tomt så hoppet kanske inte är ute för oss .

Finns tydligen här. Jag ser minst en orm om dagen vilket inte är så uppskattat. Jag blir självklart rädd men sedan börjar jag svära mot dom och försöker mig på att ge dom en förbannelse att dom typ kan dränka sig eller något istället för att jag skall behöva se dom. Dom ligger ju så nära vägen så jag är livrädd att Bengan skall gå där dom ligger, viserligen är det bara snokar jag har sett mest utav men dom kan ju bitas dom också och jag uppskattar inte dom heller….

Igår morse när vi var ute våran morgon runda så såg vi ett råddjur med en bäbis som antagligen inte var mer än två dagar gammalt. Så liten och så söt den var och fattade inte riktgt varför morsan hade så bråttom iväg när vi kom. Jag vände och gick åt andra hållet då jag inte vill skrämma upp dom i onödan. Det är gätte mysigt när man ser råddjuren stå och klia sig eller beta och dom inte märkt att man är i närheten.  Bengan blir ju helt galen om han känner vitring på dom så jag försöker att passa på att träna lite skvallerträning där, men det känns som om det aldrig kommer att funka då han är helt borta och har bara en sak i huvudet .

 

Bengans ensamhetsträning går framåt också. Han har ju kunnat vara själv i en hel timme vilket var en omöjlighet innan om man ville ha något helt kvar i lägenheten eller ha lägenheten kvar. Fast förra gången  jag skulle till tvättstugan så glömde jag att ge honom sin kong som jag fyller med godis och då började han att skälla och vara orolig, så han behöver ha något att pyssla med en stund efter jag har gått för han kan ligga lungt när godiset tagit slut i kongen. Skall köpa flera sådana i kong serien då det är väldigt bra att ha och Bengan älskar verkligen dom. Den “vanliga” kongen bär han gärna runt på och tuggar på den som om han skulle ha tuggumi i munnen och han gillar att ha dragkamp med den också. Har sett en gätte bra tränings grej som kan hjälp till med ensamhetsträningen och till och med att träna rutan, men den kostar 2600 kr, vilket är svindyrt men den verkar kalasbra faktiskt…

I Onsdags så träffade vi Sara men Milo för lite träning igen. Bengan skötte sig fint, men när dom skulle gå och Milo var utan synhåll så började Bengan skälla. Fattar inte varför, om det är för han inte gillar när folk eller hundar går ifrån honom. För han skriker om man går ifrån honom i skogen även om jag eller Patrik är kvar och håller i honom så vill han att alla skall vara samlade.

I helgen var vi en snabbis i stugan. Svärföräldrarna ville bjuda oss på grillat och då är vi inte sena att hänga på. SÅ otriligt skönt att komma iväg dit. Man kunde sitta ute hela kvällen och bara njuta, man ser verkligen att Bengan trivs bättre på landet än i stan han är väldigt harmonisk (förutom svärföräldrarnas kanin som han gärna skulle vilja komma närmare än vad som är tillåtet).

Igår så såg vi en Lagotto, Bengan såg den och var lugn när han såg den men eftersom det var så väldigt smalt så var jag tvungen att vända. Självklart var hunden lös och kom fram rusande mot oss. Bengan fick ju självklart spelet, jag skek åt gubben (gammal var han) att han skulle koppla sin hund, men han gick  i långsam tackt och kallade inte ens in hunden. Så när jag kände att jag hade ett stadigt tag i Bengans sele så tog jag upp godis och slängde ut till den andra hunden för att vinna lite tid så vi kunde gå åt sidan. Men hunden ryggade bara åt min rörelse och fortsatte fram när väl gubben kommit fram DÅ kopplade han hunden och fortsatte. INGEN säger något utan bara fortsätter som om det regnar. Kan inte fatta att det finns sådana riktigt låga personer där ute som inte fattar vad dom sysslar med. Man blir så ledsen att man snart inte orkar bli arg eller uppröd!

Ett STORT genombrott i vår träning har inträffat! Bengan har börjat höra klickern ute, vi kör några lätta pass och även om han är lätt distraherad så kan jag även om han är uppvarvad klicka och han reagerar på det. Tyvärr så verkar han inte vara så gätte glad i godiset efteråt dock. Jag har testat Kyckling  och kycklinghjärta, funderar på att göra en röra av något med banan. Han älskar ju banan så om man mixar ihop något till en röra så kan det kankse vara mera lockande.

Bengan fyller år den 22 juni, då blir han hela 7 år gammal eller ung eller vad man nu säger, för gammal är han ju inte än i varken kroppen eller huvudet. Så Bengan har sagt har sagt vad han önskar sig i pressent (utan mat och godis då förstås). Här kommer listan:

Ett hus på landet! Då kan hela familjen njuta av det .

Kaninskinn (är nog något som blir en väldigt uppskattad leksak)

Leksaker KLAR

aktiveringsleksaker ( Kerstin Malms)

Back on track nättäcke (han behöver en storlek större) KLAR

Vinter täcke (Obtrack täcke)

Sele (en sådan han har fast i en annan fin färg, det finns massor av färger att välja på) KLAR

Simkort

Baggen bälte

tygbur (hans har ju gått i sönder)

Pro collar

retriver koppel

Mim safe bur

Så om det är någon som har problem med att komma på vad Bengan vill ha i pressent så är det inte så svåt längre.

Vi tränar på här hemma med lite små saker inget gätte seriöst men ändå så man håller igång allt. Jag går mera in för spår just nu, det är den träningen Bengan blir trött av och tycker det är roligt. Även om han tycker klickerträningen är roligt också, men han faller gärna ur fokus tyvärr..

Min kära kompis har bestämt sig för att bli sambo och säljer därför sitt guldläge!! Hade jag själv haft pengar, körkort och jobb så skulle jag utan tvekan köpt det. Jag trivs som fisken i vattnet där, och den julen vi var häst och husvakt var så himla underbar!! Så här ser det ut http://www.blocket.se/alvsborg/En_idyllisk_liten_hastgard_21733515.htm?ca=15&w=2. Som det står så finns det en del små pyssel kvar men det är ju inget emot det hon har gjort. Jag trodde aldrig hon skulle sälja det, men ibland så blir man överraskad. Ett stort plus är ju stallet, även om det inte är något direkt lyx så har det charm och jag kommer alltid att minnas Bengans (hennes häst) stora huvud när man öppnade dörren på morgonen när han skulle ha mat och det mysiga mullrande gnägget han gav… Och Musse som gnäggade så hela han skakade… Hehe vilka mystroll dom är.

Å vilka minnen. Men det kommer den dagen jag och Patrik får köpa oss ett eget hus och är det det rätta kommer jag aldrig sälja det!!!!

Fick förresten veta idag att “min” Svante har sålts! Känns väldigt surt för jag ville ju så gärna ha honom. Även om han betädde sig som en vildhäst ibland (tex reds in vid 7 års ålder då han gjorde allt som stod i hans makt för att bli av med ryttaren). Han är egentligen inte hästen för mig om man tänker utbildningsmässigt, han är som en unghäst fortfarande i utbildningen då ingen har tagit tag i hans utbildning. Förra ägaren var livrädd för honom så han har bara fått gå och skrota. Men jag skulle få rida honom iallafall någon dag här, så det känns underbart då det var länge sedan jag träffade honom. Få se om jag få sitta kvar eller på vilket humör han är på nu när han har stått i ett ½ år igen.