Tiden går fort, ändå har jag inte skrivit alltför flitigt.

Helgen spenderade vi i stugan. Bengan trivs otroligt bra där och denna helgen reagerade han inte lika mycket när folket går i skogen, det kom till och med en joggare (det är sista huset på vägen, och folk tror inte det är något hus där) och han skällde ”tyst” en gång sedan var det bra. Dukig han är min gris. Jag kunde inte hålla mig utan Bengan har fått sina presenter redan  nu, och grisen som jag köpte var en STOR favorit. Skall köpa flera då han verkligen älskade den. Vi körde lite uppletande på tomten det funkade si så där, han är tyvärr inte gätte motiverad att springa efter flera leksaker så det slutade med att jag bara gömde grisen. Sedan tränade jag lite backning som jag inte gjort på evigheter och Bengan tyckte det var himla kul och kunde till och med backa dubbelt så långt än innan. Sedan så åkte vi till stranden och eftersom det inte var några folk där passade vi på att låta Bengan springa i linan och springa gjorde han verkligen. Hehe kul att se svängarna han gör och se hans ansiktsuttryck när han drar iväg han älskar verkligen att springa. Det kom en hund på 200-300 meters avstånd och gick brevid oss åt motsatt håll. Självklart hade jag ingen godis med mig (jag borde ha lärt mig att även om det är en kortis så skall godis med). Och Bengan var ju i linan och jag visste att skulle jag hala in honom då skulle utfallet komma så jag manade på honom att han skulle springa med mig, och när han stannade upp och kollade in hunden lät jag honom göra det för att sedan bryta honom genom att säga hans namn och springa iväg. Denna gången lyckades det och jag vart ju självklart gätte glad.

Igår var jag ledig, men jag gick ändå upp min vanliga tid och gick ut med honom, vi gick och lulla runt och han fick nosa utan stress och vi gick långsamt långsamt. Det är ju väldigt nyttigt och Bengan verkarde uppskatta det. Tyvärr så fick han ett utfall på vägen hem och hade väldigt svårt att släppa det så när man väl var hemma var man sjöblöt av svett då han låg på som jag vet inte vad. Vi åkte till Annika på eftermiddagen, sissta gången var det innan semestern så nu är det upp till mig att hålla honom fräch tills vi skall tillbaka. Och så passade jag på att köpa ett Back on track nättäcke, och det visade sig att Bengan har blivit hela 4 cm längre i ryggen än innan ( hans första täcke var 64 cm och nu köte jag ett 68-71 cm). Så nu har jag ett Back on track täcke i storlek 64 till salu, är inte slitet eller nått köpte det för 690 kr kan tänka mig att sälja det för mellan 3-400 kr, intresserad? Hör av er.

Det känns lite hemskt att han ändå gott med så kraftiga spänningar ett tag. Och vi är långt ifrån färdiga ännu, men jag gör så gott jag kan så får vi se vart det slutar. Annika sa iallafall att han har byggt på sig bra med ryggmuskler och han håller dom väldigt bra, så det känns toppen.

Imorse när vi gick ”våran” väg så kom det en bil och helt plötsligt så hoppade en schäfer ut och bengan skällde inte eller inte ens gnydde!!!! Han tittade och tog godiset lungt för att vara honom i en stressande situation, och jag vart så stolt att tårarna började rinna… Han är ju så kännslig för minsta grej som aviker sig från det vanliga ute. Kommer det en hund i ”hans” skog där han känner sig trygg och inte brukar få utfall så blir dom groteska minst sagt. Har även börjat skvallerträna (eller vad man nu kan kalla det) människor som går förbi oss ute. Bengan vill ju alltid fram och hälsa och börjar långt innan personen går förbi att pipa och när dom går förbi så skall han nästan kasta sig fram för att komma till dom eller komma bakom dom för att känna deras spår. Det kan ju lätt misstolkas och det finns ju folk som är hundrädda och jag vill ju inte göra det värre för dom. Så nu har vi gjort så att kommer det en människa så har jag ett smack ljud som jag gör och det ljudet är alltid = godis. Så då tittar han upp och jag berömer och matar honom och han har fokus på mig (nästan hela tiden iallafall). Det är ju det jag vill kunna göra när det gäller hundar också, men om jag börjar på denna nivån så den blir säker så kan jag förhppningsvis överföra det till hundar någon gång. Den som lever får se….

På måndag fyller ju Bengan år och jag hade tänkt att hela helgen kunde gå i hans tecken och han skall få göra allt han gillar. Har klurat ut ett tårtrecept så en tårta blir det ju då självklart, som jag tänk att han skall få dela med Selo iallafall.