Kanske skall dags att skriva nått.

Skolan har både hunnit sluta och börja. Min licens klarade jag, dock var det bland det värsta jag har gjort i livet, för allt som kunde gå fel gick fel. Bottensträngen och toppsträngen gick fint och jag var nöjd med slipningen. MEN man skall slipa upp på baksidan också om man inte har en genombränning (vilket jag inte hade) för att lägga en baksträng. Slipningen gick så där bra jag kom alldeles för djupt in vid ett parti och pratade med kontrollanten hur jag skulle gå vidare. Jag gjorde som han sa och det gick fint till en början. Dock hände något med maskinen (typ som att skyddsgasen slutade strömma ut även om det både fanns gas kvar i flaskan och den strömmade ut som den skulle efter jag stannat) och MÄNGDER med porer i svetsen blev resultatet! Så det var bara att ställa sig och slipa för kung och fosterland (man var ju redan trött då man varit på helspänd hela dagen och varken tagit riktiga pauser och självklart hände det här på eftermiddagen). Fogen jag skulle svetsa i blev väldigt bred efter allt slipande så jag fick lägga två pendelsträngar bredvid varandra mitt i en svets där jag hade pendlat rakt över med en sträng innan.. Var ju inte det vackraste man har gjort. Självklart bölade jag som en gris och höll på att gå därifrån utan att slutföra plåten (skall säga att jag hade ett ordentligt djupt brännsår på mitt vänstra pekfinger som jag brände när jag la kärlfogen som skulle göra brytprov på. Resultatet är ca 4 cm långt ärr på fingret som tog väldigt lång tid på sig att läka då skiten blev infekterad också). Dom som inte svetsat rörtråd kan jag säga att det är varmt, riktigt varmt särskilt med handskar och skyddskläderna man har på sig. Men jag klarade röntgen av plåten samt brytprovet så nu sitter jag här med en licens där kortet ser riktigt vidrigt ut med tanke på hur mycket man bölade och slipade med slipen. Nog pratat om det. Det här är ju Bengans blogg !

 

Bengan är med mig i skolan på förmiddagarna även denna terminen. Dom nya eleverna som börjat har inget emot honom alls, en tjej bakade till och med hundgodis till honom vilket han gillade . På lunchen tar vi en promenad på en ½ timme hem (vi är så bortskämda med en timmes lunch) där min underbara mamma passar honom resten av dagen.  Känns bra att han blir ordentligt rastad både på morgonen och på lunchen för då har han som mest energi och vi har varit väldigt förskonade mot hundmöten vilket är underbart skönt.

Apropå hundmöten så är han inne i en väldigt bra period just nu. Han har fått fina möten där han hållt sig väldigt lugn, dock blir jag väldigt fundersam för i övrig beter han sig väldigt rastlös och är inte den roligaste att promenera hemma med just nu.. Men när han är lugn och tillfreds på promenaderna brukar möterna bli jobbigare…

Funderar på om det kan vara att han under perioderna har är stressad ute går med mer adrenalin påslag vilket gör att hans ”lager” inte är så stort när det kommer hundar och då lättare kan kontrollera sig. Men han är en sådan hund som reagera från noll till hundra blixtsnabbt och då känns det konstigt eftersom utfall är sådan invand grej för honom att göra varje gång. Det är sjukt intressant och lite frustrerande att ju mer man läser av och försöker förstå situationen ju mer frågor växer det upp. Hemma tränar vi på berömda ”stress vid ytterdörren om någon ringer på” syndromet. Tyvärr så har det spårat ut lite för mycket då vi har bett gästerna ringa till mobil telefonen om dom är i nedanför så vi kan öppna dörren utan att dom ringer på dörrklockan. Det har Bengan betingat riktigt asbra, för så fort man säger ok i telefonen och börjar röra sig (antingen mot ballongen eller dörren  så skäller han). Har testat att sitta kvar en stund men han spinner iväg mer och mer, skicka honom till sin plats, har testat att slänga ut godis i ett annat rum som han får leta samt att helt enkelt stänga sovrumsdörren (han kan ju öppna dörrar, och det låter som en tornardo där inne med vrål och krafs på dörren och jag är rädd att hans minnen från förr där han blev instängd och lämnad ensam och han hade sådan panik att han gnagt sönder en vägg, att det blir alldeles för mycket känslor för honom att hantera). Så nu har jag helt enkelt tagit med honom ut i hallen gett honom godis varje gång han är tyst och sedan rört handen mot handtaget och är han tyst för han godis, sedan lägger jag handen på handtaget =godis om han är tyst. Börjar han skälla stannar jag upp och blir han mer stressad går jag och sätter mig igen (stackars folket som kommer på besök som får vänta utanför men trägen vinner). Få se hur det går. Det är ju ett stort projekt att jobba med. I shejpingen har jag fastnat. Jag vill att han skall lyfta på bakbenen, som det är nu så steppar han med alla benen samtidigt och blir väldigt frustrerad. Jag har en targett men vi har missat varandra någonstans på vägen så det är mycket frustration från båda  hållen. Får höra med underbara kloka klicker människor som har mer koll på vad jag missar.