Bengan har fått post!

Hämtade ut ett härligt stinkande paket..
Lite torkad malen lamm och annat lite smått och gott!
Även MÄNGDER av tjurmusklar som synes på bilden. Det finns inte ordentliga muskler i affären att köpa så jag köper över nätet. Riktigt bra tuggisar då det håller längre än dom flesta tuggden som finns till hundar och det splitras inte så han sätter inte i halsen.
Har väldigt dåliga erfarenheter av tyggben av djurhud och det är mer än en gång jag har fått fiska upp bitar som har satt sig fel i halsen. Men tjurmusklen är mycket säkrare, men jag tar alltid bort den sista stumpen..
Bengan har rätt mycket tuggbehov och tuggar alltid efter han fått mat.
Märgben får han inte så ofta längre då han har rätt slitna tänder från hans förflutna, men ibland får han även det.

Igår var det riktigt svettigt att gå hem på rasten med honom. Precis när jag kommit ner på cykelbanan så ser jag en hund som kommer mot oss.. Så jag fick gå tillbaka en liten bit får att sedan gå längst med banan i en dunge för att undvika ett möte med alldeles för litet avstånd!
När jag väl kom ut ur dungen så märkte jag att det var en hund bakom oss som gick åt vårt håll. Som tur var var avståndet bra och vi kunde gå rätt avslappnat iallfall, sedan märkte jag att på andra sidan leden gick det en vovve lös (självklart). Och när jag kom till en parkering så stod det en cavalier längst ut i ett flexi där ägaren stod och kollade åt ett helt annat håll..
Bengan såg inte en ända hund. Avstånden på hundarna var alldeles för kort så det är dumt att utsätta honom för något sådant om man kan undvika, vilket jag kunde tro det eller ej!
Nu äntligen börjar isen smälta bort och förhoppningsvis är vi på banan igen med alla rutiner. Bengan har fått lite hull nu när det inte har blivit så mycket motion som det brukar och särskilt inte på sådana ställen som vi brukar gå,
alltså inne i skogen.
Saknar mina icebugs . Måste köpa ett par till nästa år så man kan gå.

Glöm inte…

att kolla in Adventture dog conference  http://www.adventuredogconference.se/default.asp?sida=adc2011&parent=tidkonf

Otroligt lärorikt och helt sjukt utvecklande där man bara får mersmak i att lära sig mera.

Helgen spenderades i stugan!

Otroligt avslappnade är det att komma dit. Härliga promenader utan att möta en själ. Det känns som man är ensam i världen och alla tankar försvinner verkligen. Kallt var det dock, och lördagens ”lilla kisse runda” slutade i en två timmars promenad vid havskanten och avslutades med en skogspromenad hem. Där fick Bengan verkligen tänka på hur han satte fötterna då det var lite stenrös blandat med klippor och vissa partier ljung. Snön gjorde det inte lättare att lyfta på benen så han fick jobba ordentligt. När vi kommit hem (tack och lov precis innan det blev alldeles för mörkt) så va vi oss vid den öppna spisen för att gosa och få upp värmen.

Är väldigt trött på att folk släpper sina hundar rakt över tomten dock. Där gör dom ifrån sig utan att ägaren plockar upp. Känns så himla respektlöst för tänk vilket ramaskri det skulle blivit om man gjort samma sak på deras tomt.

Utfallsbiten har legat lugnt fram tills i dag då det blivit två st möten som resulterat i utfall. Han har dock börjat varva ner lite mer ute, men nu när det är snö så leker han verkligen dammsugare med nosen på vissa ställen.

Hemma tränar vi på fasthållning mest, han har stora problem att hålla stilla huvudet om han har nått i munnen och stor och nickar samt går fram och tillbaka tills han får klartecken, så jag är väldigt noga med att han är någorlunda stilla samt att jag ser till att inte ha en bestämd tid tills klicket kommer utan det kan komma precis när han greppar råttan (vi kör med en leksaksråtta från IKEA).

Bilder från helgen:

PÅ väg hem såg det ut så här:

Gällde att hålla tungan rätt i mun, men det gick bra att passera, även om man var lite nervös.

Här är Bengan efter promenaden där han gottar till det ordentligt, mysgubben

Katterna var med i stugan också. Minja uppskattar inte bilåkandet så mycket, men gillar miljöombytet och Stina älskar allt bara hon får vara i transportburen, samt försöka smita ut så fort man öppnar dörren. Här är ett kort på Stina där hon mysar medans vi kollar på tv.

Minja fick vi inget kort på. Hon håller sig undan kameran. Minja har blivit otroligt go nu efter vi var inne där hon fick dra tänder och bli fin i munnen. Det konstaterades då FORL på henne så det gäller att åka in regelbundet för att röntga och kolla läget i munnen, inget djur förtjänar att ha ont. Slänger in en bild på Minja som är tagen tidigare. När hon var hos veterinären så vägde dom henne och hon vägde 1,8 kg lillpluttan. Hon är inte uundernärd utan bara väldigt liten. Hon är precis som en kattungen även om hon nu börjar bli gamla damen.

Nu har vi även fått i ordning våran katttrapphylla/bokhylla. Det blev riktigt fint. Alla böcker får inte plats tyvärr, men det var mest för katterna vi gjorde det. Vi skall köpa en vit lackhylla så det blir riktigt fint också .

Blev lite gott och blandat i det här inlägget. Nu skall jag hänga upp tvätt, massera Bengan och sedan gå till sängs med Per Jensen bokhundens språk och tankar. En MYCKET läsvärd bok som har sin givande plats i alla hundmänniskors bokhyllor.

 

Hundmöten och hundboks läsning

Två dagar på raken har det blivit hundmöten. Igår så gick vi i godan ro och var väldigt avslappnade och i fas så dök två hundar upp från vänster sida på ca 200 meters håll.. Stannade upp och började smeka Bengans bog i cirkelrörelse och berömma honom, han började vifta på svansen och tittade hela tiden på hundarna. Som gick rakt fram utan att passera oss (möttet gick alltså som ett T om ni förstår?)

För att undvika att han stressar upp sig då vi var tvungna att passera där dom precis hade gått så jag tog honom i halsbandet och gick på som vanligt (det ger ju honom en signal självklart, men det är just det jag inte vet hur jag skall lösa att han inte skall gå igång på dofterna). Det gick ok men det var lite pip och spaning efter hundarna och han ville ner och nosa. Mycket beröm och gick och gnuggade hans rumpa som han gillar för att lätta upp stämningen lite så han skulle tänka framåt och inte bakåt på dofterna och hundarna.

Idag (vid nästan samma stället) så dök det upp två hundar av modell mindre, ca 400 – 500 meter (mitt ögonmått på sådana saker är under all kritik, men någon siffra måste man väl slå till med).

Stannade upp Bengan så han fick lov att se hundarna på ett bra avstånd och matade honom med godis varje gång han såg hundarna samt släppte dom med blicken. Idag var han inte lika harmonisk utan väldigt på tårna och svår att få kontakt med.  Hundarna började gå rakt mot oss och jag fick över Bengan på min vänstra sida så jag skulle gå mellan hundarna och Bengan. Vi röde oss långsamt framåt och dom andra hundarna gick inte särskilt fort dom heller, men där blev det ett ”riktigt” möte även om avståndet var stort (hade en hage mellan oss). Lite pip men höll sig rätt långt ifrån ett utfall eller ett skall iallfall.

Är riktigt stolt över honom <3. Man får helt enkelt ta en dag i taget och en promenad i taget utan att ha några förväntningar på dom. I morgon är jag ledig hela förmiddagen så Bengan får ta helg redan i dag för mamma kommer och passar honom i morgon. Förresten så var Bengan väldigt duktig idag på lektionen och kunde slappna av direkt. Städerskan skulle ta omklädningsrummet och då fick Bengan vara med oss när vi höll på att jobba med plåten. Han hälsade men la sig sedan när jag sa till honom och då var det plattfall under bordet och låg där medans folk passerade utan att kolla upp. Underbart kul att han kan slappna av så bra, han följde även med runt i verkstaden när dom höll på att svetsa och skära med gas och han traskade efter mig som en liten svans och var helt avslappnad. Man kan inte annat än att undra hur han skulle varit om jag fått honom som valp med en gång och han sluppit genomgå allt som han fått göra som satt sina spår.

Bengan är förevigad

Jag har tatuerat mig . Första och inte den sista . Det blev Bengans tass som nu sitter på underarmen för evigt. Bengans huvud kommer sitta på min vad så småningom, men då är det ett riktigt proffs som gäller .
Är grymt nöjd med tassen även om jag var sjukt nervös för hur ont det skulle göra. Jag överlevde utan allt för stort blodspill . Nästa tatuering blir katternas tassar också

På banan igen.

Magsjukan försvann lite fort som den kom.. Dock mådde inte Bengan så bra när det var igång för fullt. Han fick sova mest hela dagen och fick faktiskt lite att äta som han kunde behålla utan problem.

Igår var han med i skolan igen, och han var lika glad och pigg som vanligt, han är SÅ duktig och vet precis kur han skall gå på morgonen och gör så med viftande svans inget tecken på att tycka livet är pest där.. Vi är ju 5 tjejer nu och ibland så är det två andra tjejer där också så han får ju sällskap då och då, samt att han har både kong och sin aktiveringsflaska som jag går och fyller på ibland. Men han är VÄLDIGT glad när vi skall gå hemåt antagligen är det för att han får komma ut och kissa som lockar, så under tiden jag gör mig klar för att ta hem honom så skuttar han runt i omklädningsrummet som en liten valp och pratar samtidigt som han gör sina små skutt rakt upp i luften.

Han är mitt hjärta denna mannen och jag älskar honom över allt annat, även om han kan vara som en böld i röven också .

Jag har unnat mig fina nya böcker som jag hämtade ut i går. Två hundböcker och några hästböcker blev det . Alltid kul att läsa nya böcker, jag skall lägga till dom i listan också.

I går så träffade vi på Selo en snabbis. Bengan kände igen honom och var väldigt glad att se honom igen, inget stressutfall som han kan få när han blir frustrerad utan han stod och pep (som alltid detta pipandet!!) och viftade på svansen åt selo som nöjde sig med att titta nyfiket och vifta svansen han med. Vi får ta och gå någon promenad tillsammans när det blir bättre underlag det skulle Bengan uppskatta, han saknar säkert Alma som var hans trygghet och där han kunde lulla runt med henne. Han såg 3 små hundar i morse, skällde lite men inget sådant där vrålskäll utan bara ett litet vanligt skall i en neutral ton.  Han är fortfarande väldigt uppe i varv ute på promenaderna, vet inte riktigt vad det kan bero på för det är något som känns annorlunda i hans beteende.

Tror faktiskt det kan vara fodret han får. Han får i sig för mycket protoin (han har fått mörkare avföring samt att han kar börjat kila sig mer) vilket tyder på att protoinhalten är för hög och hans lever och njurar får jobba hårdare för att bryta ner det. Så då sitter man i sitsen igen att börja leta nytt foder. Jag borde lära mig mer om det ämnet då det spelar en oerhört stor roll hur hunden är. Tex om hunden lätt är stressad och är ängslig kan den behöva tillskott på B – vitamin som hunden bränner mycket mer utav än hundar som är i balans. Det är en hel vetenskap och jag är otroligt tacksam över att jag fått kontakt med en människa som är otroligt duktig på foder och ser till att balansen är i harmoni med hunden. Denna personen är min foder gud!!

Han funkade superfint på Fodax när han åt den, men det krockar med leverans och jobb, tyvärr har jag ju fortfarande inget körkort så då måste jag titta efter nått annat foder. Han fick Nordic bas en period men han sket som en häst och kvaliten var något lös på korvarna. Nu äter han Vom og hundemat med ris. Bajsar vanligtvis en gång om dagen och väldigt liten hög och lite trög i magen även om jag tillsatt psylliumfrön.  Nu skall jag testa att ge honom VoH valp men tillsätta ris, rivna morötter lite smör och vitamin och kalk tillsatser för att se om det blir bättre. Jag vill ge färskfoder men få se om vi måste byta märke helt om det inte funkar.

Magsjuk vovve

Ja det började i går kväll.. Han bajsade mer än vanligt och på kvällen var det löst. I morse sprutade det ut och han spydde några gånger, dock är han inte det minsta trött eller hängig och kan inte för sitt liv begripa varför han inte får någon frukost. Så vi håller oss hemma idag och hoppas att vi kan gå till skolan i morgon. Det är ju inte så lätt att koncentrera sig och försöka svetsa när man inte vet när han behöver panik bajsa. Blir bara stressigt och mycket spring in och ut när man skall kolla och han inte skall ha något godis i sin flaska så blir det jobbigare för honom att jag lämnar honom hela tiden.

Utfallsbiten går helt ok. Några utfall har det tyvärr blivit, men dom har inte varit allt för stora och kraftiga. När vi var på väg hem på rasten så gick två små hundar över vägen en bit framför oss (dom var på den sidan vi gick men skulle till andra sidan vägen). I samma ögonblick han fick syn på hundarna flög en fågel som var precis vid oss iväg och då blev det för mycket att hålla redan på. Men han skällde bara en gång, jag stannade honom och han fick lov att stå kvar och titta på hundarna och istället för att skälla började det där schäferpipet komma istället och svansen började gå lite. Mycket frustration och mycket osäkerhet är det hos honom inte det är inte bra att han är SÅ reaktion snabb som han är för han hinner inte tänka själv innan det inövade beteendet har tagit över.

I helgen var vi ute och gick en underbart härlig runda i hans skog . Inte en människa mötte vi förutom på väg hem så var det några personer med hundar som vi såg på avstånd. Dom hade koll på hundarna och kopplade dom (TACK att det finns några vettiga människor där ute!!) vi kunde gå undan utan att han stressade upp sig och under tiden dom passerade så letade Bengan godis. Han såg dom inte när dom passerade men hörde rösterna och han visste att hundar var med eftersom han såg dom på avstånd innan, men han nosade efter korven istället för att börja stressa upp sig <3.

Bengan är väldigt populär i skolan och han är ju så duktig med människor (om han inte börjar hoppa och leva om vill säga ). Det är en tjej som kommer från Iran eller Irak som var livrädd för honom i början, men nu två dagar innan hon skulle sluta så vågade hon sig fram och klappa honom . Man fick hindra henne lite för hon var som ett litet barn och skulle gå på väldigt nära och hålla om, vilket lätt kan bli fel eftersom hon fortfarande inte var helt avslappnad och Bengan inte uppskattar att man är så där närgången hela tiden, så jag fick visa hur hon skulle göra istället och försöka förklara på någorlunda sätt vad han uppskattade istället. Lite svårt när hon inte riktigt förstod svenskan men det mesta gick in verkar det som. Så det är iallfall jag väldigt stolt över att hon vågade ta det stora steget, för dom är ju inte alls uppvuxna med djur på samma sätt som vi i Sverige.

Igår hade vi halvdag (ofrivilligt dock, men lärarna skulle på möte). Så jag passade på när min underbara mamma ändå skulle komma och passa Bengan (fick reda på det så sent att vi slutade tidigare så hon var redan hemma hos mig) att åka och hälsa på min gamla svenska lärare. Helt underbart kul att se henne igen och vi skulle ta en fika och prata massa hund någon dag, för det pratade vi massor om för hon har två dogsar .

Vi får se vad vi kan pyssla med idag, när han inte kan käka något godis och lek med leksak inte uppskattas särskilt mycket så får det väl bli en tråkdag. Hoppas det blir bättre i kväll iallfall