Bengan är med mig i skolan på förmiddagarna även denna terminen. Dom nya eleverna som börjat har inget emot honom alls, en tjej bakade till och med hundgodis till honom vilket han gillade . På lunchen tar vi en promenad på en ½ timme hem (vi är så bortskämda med en timmes lunch) där min underbara mamma passar honom resten av dagen.  Känns bra att han blir ordentligt rastad både på morgonen och på lunchen för då har han som mest energi och vi har varit väldigt förskonade mot hundmöten vilket är underbart skönt.

Apropå hundmöten så är han inne i en väldigt bra period just nu. Han har fått fina möten där han hållt sig väldigt lugn, dock blir jag väldigt fundersam för i övrig beter han sig väldigt rastlös och är inte den roligaste att promenera hemma med just nu.. Men när han är lugn och tillfreds på promenaderna brukar möterna bli jobbigare…

Funderar på om det kan vara att han under perioderna har är stressad ute går med mer adrenalin påslag vilket gör att hans ”lager” inte är så stort när det kommer hundar och då lättare kan kontrollera sig. Men han är en sådan hund som reagera från noll till hundra blixtsnabbt och då känns det konstigt eftersom utfall är sådan invand grej för honom att göra varje gång. Det är sjukt intressant och lite frustrerande att ju mer man läser av och försöker förstå situationen ju mer frågor växer det upp. Hemma tränar vi på berömda ”stress vid ytterdörren om någon ringer på” syndromet. Tyvärr så har det spårat ut lite för mycket då vi har bett gästerna ringa till mobil telefonen om dom är i nedanför så vi kan öppna dörren utan att dom ringer på dörrklockan. Det har Bengan betingat riktigt asbra, för så fort man säger ok i telefonen och börjar röra sig (antingen mot ballongen eller dörren  så skäller han). Har testat att sitta kvar en stund men han spinner iväg mer och mer, skicka honom till sin plats, har testat att slänga ut godis i ett annat rum som han får leta samt att helt enkelt stänga sovrumsdörren (han kan ju öppna dörrar, och det låter som en tornardo där inne med vrål och krafs på dörren och jag är rädd att hans minnen från förr där han blev instängd och lämnad ensam och han hade sådan panik att han gnagt sönder en vägg, att det blir alldeles för mycket känslor för honom att hantera). Så nu har jag helt enkelt tagit med honom ut i hallen gett honom godis varje gång han är tyst och sedan rört handen mot handtaget och är han tyst för han godis, sedan lägger jag handen på handtaget =godis om han är tyst. Börjar han skälla stannar jag upp och blir han mer stressad går jag och sätter mig igen (stackars folket som kommer på besök som får vänta utanför men trägen vinner). Få se hur det går. Det är ju ett stort projekt att jobba med. I shejpingen har jag fastnat. Jag vill att han skall lyfta på bakbenen, som det är nu så steppar han med alla benen samtidigt och blir väldigt frustrerad. Jag har en targett men vi har missat varandra någonstans på vägen så det är mycket frustration från båda  hållen. Får höra med underbara kloka klicker människor som har mer koll på vad jag missar.

I helgen är vi i stugan. Bengan är alltid väldigt ivrig och vill ut i skogen så fort vi kommer, fick vänta tills i dag på morgon för att göra det för det är väldigt mycket mörkare här om kring på landet och sista huset på vägen och med träd och en bit till grannen så är pannlampan nödvändig!! På kvällen nu myser vi framför brasan och vi skall strax starta grillen med lax på menyn.

Bengan har fått lulla runt i dag med godis sök och gående i stege och råddjurs spaning .

Veckan som gått har jag varit lite vissen. Om det är för att det börjar bli väldigt mörkt eller om det är för att det är mycket i skolan men licenser som skall läggas och man inte vet om man får fortsätta läsa där eller om man skall bli arbetslös (går ut i 23 december så det är ju snart.

Licensen skall vi lägga den 15 december och jag är fortfarande väldigt osäker på vad jag skall lägga licens i. Antigen tig eller rörtråd, men om jag väljer tig så kan jag bara lägga den i HLO 45 vilket jag aldrig har svetsat. I rörtråden är jag alldeles för ojämn tycker jag. Jag kan svetsa riktigt bra men nästa blir katastrof. Livet på en pinne helt enkelt!

Bengan har fått vara med i skolan varje dag det sista. Nackdelen med hund är ju jakten på hundvakt, och även om ingen annan går ut med Bengan så känns det ju att man måste hitta någon man verkligen litar på dels för att man faktiskt lämnar ansvaret på sin skatt i dennes händer samt att en främmande människa i sitt hem är ju lite känsligt.

Men han sköter sig bra i skolan och är väldigt omtyckt. Han har ett stort omklädningsrum med sin filt, vattenskål och lite aktiveringsleksaker som han kan pyssla med. Helt underbart att jag kunde lösa det på sådant här sätt. Till lunchen går jag hem med honom och så kommer min mamma och passar honom resten av tiden. Underbara mamma, vart skulle man vara utan henne?!!

Det är en riktigt bra miljöträning med massa ljud och olika ljus, dom har även en gallertrappa Bengan har fått träffa på. Den var rätt äcklig tyckte Bengan men gick upp först med lite tvekan men sedan med bättre självförtroende dock när han skulle ner så laddade han och ville hoppa rakt ner vilket INTE är en bra ide även för en galen boxer blandning. Så jag fick bära ner honom för att undvika skador.

På utfallsbiten har det gått upp och ner.. Får inte till någon balans, och när vi kommer in i en bra nivå så är det alltid någon lösspringande hund som kommer fram och allt rasar som ett korthus.  Vi har nu dock hittat en instruktör som vi skall träffa och kolla om det stämmer för oss och förhoppningsvis kan vi inleda ett längre samarbete. Det är skrämmande få instruktörer som erbjuder en sådan tjänst. Även om det står på hemsidan så är det svårt för dom att lev upp till det. Samt att dom skall ha kompetens nog samt intresse som driver dom att lära sig mer. Jag har höga förväntningar på instruktörer jag skall jobba med, men det viktigaste är ju att dom är villiga att vilja jobba med sin klient och att lära sig saker.. Jag har kollat lite på deras hemsida tidigare men då har dom faktiskt gått bort för jag tyckte då att deras utbildning inte var något man blir lyrisk av. DOCK så kan man faktiskt ändra sig och ge det en chans då dom på hemsidan ger ett grymt bra intryck att dom faktiskt VILL jobba med sina klienter och dom faktiskt VILL lära sig mer. Man måste ju testa för vad han man att förlora? 1½ timme av sitt liv och en helt överkomlig summa.

Jag fick ju kasta mina underbara Icebugs i slutet av förra vintern . Dom hade gjort sitt och var trogna in i det sista. I år har jag dock inte råd att köpa några dyrare kängor (jag vet att man faktiskt tjänar in den summan!) Jag var inne på Hööks av en tillfällighet och där såg jag ett par lite högre kängor av ridmodell men skit sak samma lixom så jag norpade dom för hela 250 http://www.hooks.se/product.aspx?productid=210056&deptid=78&sortType=sortPopularitet&sortOrder=DESC Broddar har jag ju som jag kan sätta på, bara dom håller denna vintern så är det precis vad deras uppgift är. Sedan hade dom ju rabatt på hundsortimentet och självklart så kunde jag inte låta bli att beställa en bädd till Bengan (och katterna) som jag tänkte ha i sovrummet  http://www.hooks.se/product.aspx?productid=055095&deptid=1038&sortType=sortPopularitet&sortOrder=DESC Samt en fleece filt som jag tyckte var superfin, och kan man ha för många fleecefiltar? http://www.hooks.se/product.aspx?productid=600011&deptid=1038&sortType=sortPopularitet&sortOrder=DESC Allt detta för mindre än 600 kr för frakten var gratis också.. Känns rätt bra faktiskt.

Jag och Bengan har börjat köra rapport . Vi har dock hittills bara kört en gång, men jäklar vad fint det gick . Han fattade det med en gång och sprang som om han inte gjort något annat och snabb som vinden var gubben också.. Så vi skall förhoppningsvis träffas regelbundet och träna, vilket skulle vara grymt kul. Visst kan jag och killen köra själva också men det är ju alltid kul med andra hundnördar .

Jag funderar lite även på vart vi skall köra lite friskvård någonstans i vinter ( tack gode gud att snön har bestämt sig för att inte dyka upp det första den gör på vintern). Det lutar mellan två ställen får dock ringa och höra med dom hur det är att komma in och ut med en Bengan hund.

Mycket tankar och jobb runt om kring blir det.

Med några enkla övningar för hela kroppen som inte bara hjälper hundens kroppsuppfattning och balansen utan också berikar en liten valp/unghund på ett mycket bra sätt!
Hon var väldigt noga med att förtydliga att man måste hitta en rödtråd och följa den med måtta.
Dom övningarna hon tipsade om var verken krångliga, jobbiga att utföra och det hela går ut på att ta tillvara på ute miljön och se alla möjligheter man har för att på ett enkelt och faktiskt viktigt för hundens framtida liv kunna lägga en stadig grund.
När det kom till massagebiten så är det självklart ingen direkt djupgående massage man börjar med och som valpen faktiskt behöver, för en valp som får vara valp och som inte överansträngs eller skadar sig behöver inte massage. MEN valptiden tar man tillvara på och lär hunden i en lugn och trygg miljö att bli hanterad och att det faktiskt är ok att man får ta i den överallt vilket underlättar mängder i vuxen ålder och då inte bara för massagen utan för allt hunden kan tänkas utsättas för.
Det är en väldigt lättläst bok med mängder av informationsgivande och fina bilder..
Längre bak tar hon upp dom stora musklerna som helt enkelt bär upp en hund och som är viktiga att underhålla.
Hon tar även upp skillnaden mellan stora och små hundraser men även likheten. Den är absolut läsvärd för alla tips på balansövningarnas del men det viktigaste är att använda snusförnuft och faktiskt tänka själv och se med egna kritiska ögon på sin valp och unghund.. Det tjänar man in på i längden även om hunden ”bara” skall vara sällskapshund så förtjänar ju även den en sund och stark kropp.

Dagen började redan vid 9 på morgonen, dock inte för stackars Runar som var sen och kom stressad en halv timme senare. Det var en blandning av massa olika språk som faktiskt ändå var lättförstående (hade väl en fördel då jag tränat upp mitt språkkunnighet genom att ha en dansk till lärare ).

Dagen såg ut på följande sätt:

* Myter och fakta om varg – vad vet vi idag som vi inte visste igår?

* Flockdynamik – hur fungerar flocken hos varg och hos hund. Är det någon skillnad?

* Dominans och ledarskap – det är inte alltid som du tror…

* Rädsla och osäkerhet – varför är det orsaken till de flesta beteendeproblem?

Bara för att förtydliga om någon inte blivit uppdaterad på det senaste åren så finns det inget som heter Alfa eller omega inom vargflocken och därmed aldrig någonsin existerat inom hundflocken heller!! Utvecklingen går framåt och alla kan faktiskt ha fel innan dom har tillräckligt med kött på benen. Det som är tragiskt är det att det fortfarande lever kvar men det är ännu ett bevis på hur trångsynta människor verkligen är.

Här blir en sammanfattning av dagen. Den var fullspäckad med information. Så här kommer en liten del.

Anledningen till att man socialiserar vargar i fångenskap är helt enkelt för att vargar (eller vilda djur överlag) faktiskt är rädda för människor och för att kunna berika deras miljö på bästa sätt så är socialiseringen väldigt viktig. Det var lite där det hela gick fel med forskningen från början. Dels så tittade dom på Vargar i fångenskap MEN det viktigaste av allt var ju att dom faktiskt studerade vargar som inte var socialiserade och därmed RÄDDA! Och vad händer om man är rädd? Jo alla nerver ligger på ytan och aggression ligger nära till hands för att skydda sig… Vargen ELLER hunden för den delen är ju inte så blodtörstiga och är hela tiden ute efter att slåss för det kostar alldeles för mycket energi och skaderisken är alldeles för hög för är man en skadad varg i det vilda är man = död varg. Det är helt enkelt människan som har det enda aggressionsproblemet!!

Dock måste vargvalparna tas från sin mamma senast vid 6 dygns ålder för att få en chans att socialisera dom ordentligt. Dock så är det viktigt att varken en vargvalp eller en hundvalp inte bara får en mänsklig prägel under sin uppväxt för då är risken alldeles för stor att hunden eller vargen faktiskt tror att den tillhör våran ras och därmed faktiskt blir extremt farlig för både människor och andra levande ting. Så en varg valp måste umgås med sina kullsyskon för att helt enkelt fortsätta utveckla sig som individ samt faktiskt veta vilken ras den tillhör.                                                                                       Tiken till valparna kan dock bli lite orolig när kullen tas ifrån henne. Dock så är det 50% chans att valparna överlever i det fria och tiken letar kanske bara dom första dygnen men det är väldigt sällsynt att dom faktiskt sörjer sin kull just pga det är så vanligt att ungarna faktiskt inte överlever.

Runar hade dock varit med om en Tigermamma som faktiskt gick in i vad som för oss människor blir en depression där hon slutade äta och var allmänt nere. Då hade djurskötarna släppt in en kull med griskultingar där dom hade låtit sy en väst av tiger skinn till varje kulting  och mamman hade faktiskt tagit sig an dessa kultingar och mått bättre. Dock så hade dom lite smått börjat slussa bort grisarna innan dom började växa upp och mamma tiger verkligen kom på vad det var hon hade i sitt hängn.

Till skillnad från hundar så löper vargar bara en gång om året. Och till skillnad från hanhundar kan inte en varghane ”få till det” under sommaren. Hans hormoner och förmåga att para sig stannar helt upp. Till skillnad från vad vi utsätter våra tamhundar för. Löp för en vanlig tik är ju 2 gånger om året, vissa löper ju till och med mer, skändräktigheten kommer som ett brev på posten för många tikägare och hunden är inte sig själv många dagar under året. När man kommer till hanhundarna så fungerar ju dom inte som vargar i den frågan att inte kunde para sig under en viss tid på året. Dom får ju leva med löptikar omkring sig året runt och med en väldigt förhöjd stress till följd för många hanar. Särskilt när människan  avlar fram hanar med så mycket testostron för att dom helt enkelt ser manligare och maffigare ut, och folk undrar varför det är så många hundar som har beteende problem. Mycket beror självklart på okunniga ägare där man inte tar hänsyn till hundens sociala liv och socialiserar den och ser till att hunden får jobba både fysiskt och psykiskt. Hjärnan bränner 20% mer energi  om hunden får använda huvudet än att hunden bara får försöka springa sig trött. Så slutsatsen där är att tamhundar har mer och fler hormoner än vargar.

Om man åkterkommer till socialiseringen som faktiskt är viktig, så är en balans att följa 70% människor och 30% hundar. En hund behöver inte spendera flera timmar per dygn med olika hundar. Bara att hunden får lov att träffa olika sorters stabila vuxna hundar och valpar i sin egen storlek. 1 timme om dagen räcker för att hunden skall bli präglad på sin art. För hunden känner ju igen sig i arten och har då inga problem. 70% på människan tyckte han att det skulle vara. Hunden är ju ingen människa och därmed måste ju hunden lära sig träffa olika sorters människor för att det helt enkelt underlättar i hundens liv. Får hunden inte träffa andra hundar så blir den ju helt präglad på människan vilket gör att den då försvarar det som är dens fast på det enda sättet en hund kan göra det och därmed som skrivet ovan även bli farlig för människor. En hund som bara får umgås med andra hundar och inte träffa så mycket folk får en starkare prägel på sin art men skiter ju i människan helt och om den då tvingas umgås med människor så blir den ju rädd och osäker och om den inte skyddar sig med hot och därmed också även kan bitas. Det är en balansgång man MÅSTE jobba med och ta hänsyn till hunden som individ! Och allt detta skall man göra när hunden är som motagligast för det nämligen i präglingsperioden för det man missar där får man aldrig tillbaka. Även om man självklart kan träna hunden men det sitter aldrig där riktigt så där djupt som det annars skulle och det är nästintill omöjligt att befästa något sådant som hunden missat.

Och så kommer vi till det där med rang. En människa är hundens gud helt enkelt! Den får ju allt genom människan mat, stimulans, närhet och trygghet (i dom flesta fallen). Men en människa kan ALDRIG ”ledare” över en hund som många tror och tycker. Kommer man och försöker trycka ner en varg för att ”sätta den på plats” så slutar det hela mycket enkelt vargen kommer aldrig lita på en människa igen (även om den blivit socialiserad av människor sedan 6 dygn gammal) och du är inte välkommen in i hängnet för det som du möts av om du är korkad nog är ett stor varg med blottande tänder som säger ” för din egen säkerhet så vänd”! Det funkar helt enkelt inte. För om man utsätter sin hund för en sådan tortyr så kommer det sluta med att hunden en vacker dag kommer att slå tillbaka och då blir det allt annat än vackert och om det vill sig riktigt illa så händer det att den gör det mot en utomstående som faktiskt inte har med den saken att göra. Han visade medans han pratade om det en film om en elefant som under hela sitt liv på cirkus blivit torterad av sin tränare och skötare och fick helt enkelt nog. Det var ingen tvekan om vilken människa som hade gjort detta djuret illa för dom människorna var dom enda som elefanten gick ut på och det ordentligt!! Även den människan som försöte hålla igen grindarna när elefanten tog sig ut på gatan fick sig en uppläxning för att människan helt enkelt hade försök hindra elefanten från sin frihet. Tyvärr slutade det olyckligt för elefanten som inte hade någonstans att ta vägen mitt inne i staden och den blev till sist skjuten. Dock så dödade den både sin tränare och skötare så den dog ändå inte förgäves på det sättet, men detta skall ju inte ens behöva inträffa!!!

I en vargflock så är det uppdelat så att om det skulle bli några situationer där det blir lite infekterat så sköter tikarna sitt och går aldrig i mellan om det är några hanar som behöver reda ut något och det samma gäller hanarna som aldrig går i mellan tikarna. Rang går på kön, resten går på resursförsvar. Så det är med en ledare som bestämmer och går i mellan stämmer heller inte. Jag går inte in djupare i hur en vargflock fungerar mer än att det är ett familjepar som är grundstommen i en flock och även om det är mest familjemedlemmar som för det mesta är i flocken så händer det men dock väldigt sällan att en utomstående varg kommer in. Det som brukar vara fallet är att en vargflock faktiskt mobbar ut vissa individer som till sist inte har något val om den skall överleva måste lämna flocken. Det behöver inte vara den svagaste individen utan det är något flocken kommit överrens om.

Vi pratade även om hur man skall bete sig i ett varghäng. Det största misstaget man kan göra (annat än att försöka leka ”ledare” var att ta något från en varg. I en flock så får vem som helst försvara sin resurs kvittar vem individen är. Och man tar ALDRIG något som någon annan har i käften! Han berättade om att han alltid har en apelsin i fickan är han var i häng för att om vargen skulle få tag i typ en kamera så är det vargens! Man kan ju försöka med att springa efter men det slutar med att vargen bara ger fingret och sticker som en pil. Han berättade att det är väldigt frustrerande om en varg får tag i en kamera för flera 1000 kr och är redo att göra en närmande undersökning och det är där apelsinen kommer in. Han påkallar vargens uppmärksamhet genom att börja leka med apelsinen i luften och verkligen fånga uppmärksamheten för att sedan kasta iväg den. Vargens instinkt kommer då in och den börjar med största sannolikhet jaga efter. Då kan man förhoppningsvis gå och plocka upp kameran lite försiktigt och gömma undan den. Dock så får vargen inte se det och om den ser det så får man helt enkelt låtsas som det regnar och att man inte alls var intresserad av den grejen och backa undan, för vargen möter dig med blottande tänder och ett doft morr. Man för göra om samma sak igen och hoppas att man lyckas bättre eller helt enkelt ge upp hoppet om man man kan rädda den kameran.

Vi kom även in på ämnet  kastrering. Enligt en undersökning som gjorts (kommer inte ihåg när och var dock) så var det 49% av hanhundarna som kastrerades pga han-hanhundsaggresivitet i 20% av fallen så hjälpte kastreringen.. Det kan vara så att resterande hundar som kanske inte blir ”hjälpta” av kastreringen faktiskt behövde sitt testostron för att hunden faktiskt i grunden inte var aggressiv utan bara rädd. Då har vi tagit bort det enda som hjälpte denna hunden att hävda sig mot andra hanar. Det är en väldigt hög siffra som faktiskt kastreringen gjort hunden en otjänst. När det gäller kastrering av tikar, så kunde det slå hur som helst. Då gällde det kastrering där allt tas bort livmoder och äggledare. Hundens kropp försöker ju alltid ha en balans mellanhormonerna, visst finns det ju fall där hunden tillverkar för mycket tex testostron i hanens fall och då hjälper ju kastreringen för att få  den balansen kroppen faktiskt försöker återskapa. Dock så tillverkas testostron i bindnjuren men det är ju begränsat hur mycket den kan tillverka. Så tänk ett steg längre innan ni kastrerar.

Det förekommer att tamhundar tycker att en kastrerad hund är väldigt udda och blir osäkra och därmed går till anfall, men det var dock inte så vanligt enligt Runar. Det var därmed vanligt att om i en vargflock om det fanns någon kastrat så kunde både hanar och tikar gå till anfall. Det var dock inte så vanligt med kastrering av varg med det förekommer för att undvika kullar som är oönskade (på vargtikar så klipper man bara äggledaren och låter allt vara kvar i tiken). För hur mycket man än vrider och vänder på det så är det ju i frihet en varg skall helst vara men för att ta tillvara på tillfällen där man faktiskt kan besöka varg och lära sig mer om den för att minska missförstånd så kommer ju människan in där. Människan kommer alltid vara den som styr och förstör!

Det han nämde som faktiskt etsade fast i huvudet var när vi diskuterade hundträning på tv. Han sa väldigt kloka ord som löd ”Det falskaste på tv är RL- show, det enda tv människorna är ute efter är pengar och vad som säljs under reklampauserna”. Han tog även upp hundträningen som visas i tv och

Han tog upp massa intressanta saker och var väldigt underhållande och tiden gick alldeles för snabbt. Han har mycket att lära ut till alla människor som är mottagliga och faktiskt är öppna för vart forskningen leder. Många underbara filmklipp och bilder på vargar, hundar, tigrar och andra djur. Jag kommer lätt gå på flera föreläsningar med honom och jag rekommenderar alla som har ett intresse att göra samma sak. Det var väldigt bra ordnat med maten och fikat. Billigt och gott och Canis avdelningen Halland som jag gick igenom gjorde ett fint jobb med bra lokaler så även där kommer jag gärna gå på flera föreläsningar igenom om tillfället ger.

Bengan och jag skall börja köra lite rapport med en annan tjej med en tibbe som är en liten speciell herre om man säger så . Skall bli kul att börja köra något nytt med honom. Få se om han gillar det, men det är nog det minsta problemet .

Han har fått vara med mig i skolan nu på förmiddagarna, det är en bra träning på så sätt att det är mycket olika folk från olika länder och beter sig på olika sätt + att det är ju en grym miljöträning då det är mycket ljud, buller och gnistor från både svetsar, vinkelslipar samt gassärmaskiner. Men han ligger ju i omklädningsrummet och har sina grejer där som han kan pyssla med.

Han är fortfarande lite uppe i varv efter att ha fått en ofrivillig semester när jag inte kunde gå, men det börjar att lägga sig lite åt gången. I morse klövjade jag  med honom på morgonrundan så han får jobba lite mer än att bara gå som vanligt.  Börjar så smått att fundera på vart vi skall börja köra våran vinter aktivitet. Simmade ju förra vintern vilket var superbra lösning då vintern var lång och han kunde ta ut sig ordentligt någon gång. Det gäller ju att tiderna skall klaffa då killen jobbar tills på eftermiddagarna. Så vi får se vart det blir, om det blir något nytt ställe eller om vi kör på den första.

I helgen var vi ute och gick lite överallt vilket var super mysigt. Nästan 3 timmar i årekärr och 1½ timme i vättlefjäll och där fick han söka husse och gå ett köttfärs spår (skogen kan erbjuda mycket gott ibland ).

Har fått låna lite nya hundböcker som man försöker få läst. En spårbok som jag är väldigt nyfiken på och Annika Fallkenbergs nya bok är också med i högen. Alltid kul med böcker . I morgon är jag ledig (thank good!) denna veckan har inte varit min vecka i svets och just nu sitter jag med ett knallrött nylle då UV strålarna hittat in bakom skärmen. Även ledig på fredag och då skall jag iväg och hämta mina hålfots inlägg som jag har varit och gjutit. Hoppas att det hjälper mina fötter, för tydligen var det lite att fixa där så nu måste man hitta skor som passar till inläggen också.. En dyr historia blir det men får hoppas att dom håller om inte hela livet så ordentligt många år iallfall.

För att läsa mer om författaren så gå in på hennes hemsida http://memea.se/om_memea.html

Det är den första boken jag läser som är skriven av henne, så jag visste inte riktigt vad jag skulle ha för förväntningar eller riktigt vad boken egentligen handlade om. Hundmöten är ju ett extremt brett ämne med många olika delar i en och samma grej. Det jag tycker är att man skall ha en liten undertext under rubriken där det står vad boken egentligen tar upp. För skulle boken ta upp ALLT som hade med hundmöten att göra så skulle den bli tjockare än bibeln om man ville vara noga och ta upp hur olika hundar reagerar i en och samma situation, för alla individer är ju som sagt var olika.

Just denna boken riktar sig inte så mycket till folk som redan har problem med hundmöten, om man vill få tips på hur man skall träna. Dock är den en bra bok för hur folk faktiskt skall lära sig läsa av sin hund men många tydliga bilder och bildserier men riktigt bra beskrivande text där den minsta vinkel förklaras.

Den är alltså skriven till alla hundägare som vill kunna läsa av sin hund på ett bra sätt vid möten, och jag tycker att det borde vara flera som faktiskt borde göra det. I flera situationer är faktiskt vi människor och okunnigheten om hundens signaler och beteende  som  är boven i dramat (det kvittar faktiskt hur mycket och hur hårt man än avlar på hundar så kommer dom faktiskt alltid ha sitt språk kvar, vissa raser kanske måste kompensera sitt hundspråk genom att verkligen förtydliga andra signaler för att få den andra hunden att förstå att den är snäll, men i sin tur kan den andra hunden tycka att det är en väldigt konstig situation och tycka att den andra hunden beter sig konstig och då inte alls vill hälsa), det kanske inte slutar med att hunden gör utfall, men det kan vara så att hunden upplever hundmöterna så otrevliga att den sedan kanske inte alls vill ha med hundar att göra och det i sin tur kan skapa utfall som faktiskt är en avstånds skapande signal.

Hon skriver också att hundar faktiskt inte har ett behov att träffa massa olika hundar hela tiden utan det duger bra med en sluten stabil grupp. Och att hanar som möter tikar ute alltid bara har en tanke i huvudet och det är att föröka sig. Att hanen även om tiken inte löper försöker få tiken villig. Det håller jag inte med om till 100 % riktigt, absolut är det säkert så också, men det finns ju faktiskt hundar som kanske är väldigt osäkra och inte fått en ordentlig socialistring eller bra grund att stå på och då kan en annan hund faktiskt skapa trygghet hos den andra..

Hon går även in på hur dom olika mötena i hundar i olika åldrar  går till, allt från jämngamla valpar till att valp möter vuxen hane och sedan vuxen tik och hur deras beteende faktiskt ändras beroende på ålder och invid. Hon skriver också att det är viktigt att valpen får möta olika hundar som har olika arbetssysslor hundar leker och uppskattar olika lekar beroende på vad dom är avlade på i grunden. Alltså att retriver leker på ett visst sätt och uppskattar en typ av lek te.x och brukshundarna en annan. Det är en av dom absolut viktigaste sakerna man kan göra med sin valp om man vill att den skall bli social mot hundar, att den helt enkelt lär sig dom olika typer av lekar från början så den slipper bli osäker och att det slutar med att den då kanske bara uppskattar den typen av lekar den är van vid.

Hon skriver också att kopplet ställer till mycket för hundar. Absolut är ju kopplet en nödvändighet i dagens samhälle med så mycket faror som lurar överallt. Men enligt Memea så hindar kopplet hundens kropp språk om den ligger längst ut i andra änden och drar och kämpar för att komma fram. Vissa hundar ligger ju på så otroligt mycket att hela framdelen viker sig och det ser ut som den gör en lekinvit till den andra hunden men dom andra signalerna säger att den inte vill ha med den andra hunden att göra. Just halsband kunde ställa till det genom att ändra hundens form i ansikte och mungipor som sänder ut väldigt mycket  och viktiga signaler till den andra individen, och om hunden ligger på hårt så kan mungiporna ändra sig och bli strama då skinnet dras åt för halsbandets skull. Därför är det en av anledningen till att man redan från första dagen lär hunden att gå bra i kopplet och inte lär sig dra. För då har hunden lättare att visa sina ansiktssignaler och därmed inte bli missförstådd eller skapa otrygghet hos den mötande hunden.

Öronen är väldigt viktiga att läsa av.  Om man inte har möjlighet att se hundens ansikte i ett hundmöte kan man lära sig läsa av hundens öron för att få ett hum om hur mimiken går i ansiktet.

Hoppas det inte var allt för rörigt skrivet och att ni förstår det viktigaste iallfall. Boken var lättläst och som sagt var många fina bilder på olika typer av hundar och deras språk.  Jag tycker den absolut är läsvärd för alla, men behöver dock inte ha en självklart plats i bokhyllan. Men ett bra lästips iallfall.

Bengan har fått ett viltspår som en instruktör la åt oss. Han blev så glad att han ylade sedan drog han i 120 genom spåret och tydligen tog allt klockrent. Jag kunde ju inte gå med honom så min syster fick ta honom. Det var första gången hon spårade med honom och med tanke på vilka grymt duktiga spårhundar hon har gått med så är man väldigt stolt över att hon tyckte han var så grymt duktig .

Jag har uppdaterat hundböckerna och film kategorin. Har sålt samt köpt böcker så det ser lite annorlunda ut.

Jag kör hårt med specialsöket nu hemma, då jag fått tillbaka den bra banan så kan jag köra på här hemma utan att belasta foten.

Inte det smartaste jag har gjort i mitt liv, men en olyckshändelse är ju var det var. Så sambon och min syster hjälper mig att gå ut med Bengan. Det är lite gulligt för när dom skall gå ut med honom kommer han traskande till mig och vill att jag skall ta honom <3.

Det verkar tyvärr dock bli en långkörare tyvärr. Läkaren tejpade såret då det var så ”fult” och det har blivit svullet och vätskar sig efter en vecka så nu går jag på en ordentlig antibiotika kur också… Läkaren som behandlade mig borde nog fundera på hur han skall behandla sårskadade fötter i framtiden. Han började gräva ur såret då det satt något i såret samt klippa av slamsor av hud UTAN bedövning!! Kan ju säga att jag skrek och svor rätt bra under den behandlingen. Tyvärr har tejpen behövts ta bort över såret för jag är alldeles för öm och svullen så det gör mera onytta en nytta att ha dom på.

Ville bara göra någon slags uppdatering även om det inte var särskilt givande för någon.

Semestern är slut och den blev inte som planerat. Killen fick ryggskott och sjukskriven den första veckan och vi hade planerat att åka till Norge och vandra en veckas tid. Så hela första veckan gick åt att gå många en timmes promenader hemma istället för att få igång ryggen.

Han blev bättre men kände av ryggen ett bra tag in på andra veckan så då hade vi sista veckan att hoppas på, men då åkte jag på en förkylning och planerna om Norge fick lägga på hyllan.

Vi åkte dock på lite utflykter både till sommarstugan samt skåne och halmstad. Vi har skaffat ett säkerhetsbälte till Bengan att ha när bilen är för full så hans bur inte får plats, och han trivs som fisken i vattnet mellan oss liggandes i mitt knä. Han skulle vara en perfekt truckerhund för han kollar runt på omgivningarna men sover mest om vi åker på motorvägen.

Vi var hos veterinären i början av vecka och gjorde en seniorkoll, vaccinerade samt tog ett borrelia prov på honom. Han vägde 26 kg och fick mycket beröm att han såg så fin ut i kroppen (vilket alltid är kul att höra ). Blodprovet som togs i samband med seniorkontrollen såg fint ut (skönt!!) så hans inre organ är i tipptopp skick. Han hade dock URV som behandlas just nu. Funderar på att börja ge honom extra C vitamin tillskott för han verkar ha lätt att få det.

Angående tillskott så har han blivit en riktigt pillertrillare på äldre dar. Han får ju standart fiksolja i kapslar, har även börjat ge honom aktiv hund glukosamin och så får han en liten dos av multivitamin från Ann-Marie Hammarlund som väger upp vitamintillsatsen i färskfoder (som enligt läsning inte skadar att tillsätta en halv dos då dom flesta färskfoder har väldigt låg vitamintillsatts). Många piller blir det, men jag tycker jag ser skillnad på hans trampdynor som har blivit lite mer strävare och inte helt blanka och hala. Har dock gett honom dom andra preparaten alldeles för kort tid för att utvärdera för och nackdelar.

Har även bytt fästingmedel från Scalibor halsbandet som verkligen inte funkar på honom, till frontline som är betydligt mycket bättre (dock inte 100 %), men det känns ju bra att det ”lite mildare” giftet funkar bäst.

Han har även gott från fodax till Nordic Bas till Vom og hundmat med ris, hade gärna fortsatt utfodra honom med Fodaxen men leveransen funkar inte och hon som köpte fodret till oss har inga hundar kvar så det sket sig. Nordic var jag aldrig nöjd med, alldeles för mycket kolhydrater och han sket som en häst av det, vilket han aldrig gjorde med Fodax. Så nu hoppas jag att han blir fin och lika bra i magen utan VoH som innehåller lika mycket kolhydrater som fodaxen dock är äckligt mycket dyrare.

Detta var bara ett litet kom igång inlägg, så man får känna på det hela igen. Men förhoppningsvis kommer det mer